Tema genetik innehåller försök där olika genetiska material testas. Man kan klassificera de flesta genetiska försöken i någon av följande kategorier:
- Proveniensförsök. Här testas träd av en viss art men med olika ursprung. För gran och tall har proveniensfrågan kartlagts rätt väl under senare delen av 1900-talet men dessa försök kan ändå vara intressanta för populationsgenetiska studier och med tanke på klimatförändringar. Utvecklingen av molekylära tekniker har dessutom skapat ett ökat intresse för proveniensförsök
- Avkommeförsök. Här testar vi hur egenskaper nedärvs och regleras genetiskt. Det finns avkommeförsök med hel- och halvsyskonfamiljer. För helsyskonfamiljer gäller att både fader- och moderklonen är kända medan för halvsyskonfamiljer är bara moderklonen känd medan fäderna är olika, eftersom det är det fritt flygande pollenmolnet som har pollinerat moderklonerna.
- Klonförsök. Klonförsök är en utveckling av avkommeförsöken. För gran och contortatall kan vi numera producera sticklingsförökade kloner och vi kan därmed testa varje hel- och halvsyskonfamilj i flera kopior, vilket ger bättre precision.
- Trädslagsförsök. Till genetiska försök kan också räknas trädslagsförsök eftersom dessa ofta har flera provenienser av respektive trädslag.
Eftersom god anpassning till klimatet är centralt för skogsträd utgörs oftast genetiska försök av flera ytor anlagda efter en klimatgradient. På det viset kan man även studera hur de testade genetiska materialen klarar en klimatförändring.
Avkommeförsöken mäts första gången redan vid ca 10 års ålder eftersom förädlaren vill ha snabba resultat för att korta ner förädlingscykeln. De mäts dock även senare för att öka precisionen, få bättre data på skadebilden och studera vedegenskaper.
